 |
|||||
|
|
||||
|
|
|||||
Tibetanska par måste delta i ett offentligt lotteri för att få tillstånd att skaffa barn. Det är en av följderna när Kina nu skärper ettbarnspolitiken bland landets minoriteter.
Kinas ettbarnspolitik har hittills genomförts mest konsekvent i städerna bland landets största befolkningsgrupp, som kallas han- kineser. Nu stramas det åt även bland landets minoriteter och kineser på landsbygden. Människorättsorganisationer i och utanför Kina fruktar att politiken innebär övergrepp på dessa grupper.
President Jiang Zemin sade i ett tal tidigare i år att områden med minoritetsbefolkning nu är en speciell målgrupp för ettbarnspolitiken. - Varje år föds omkring 22 miljoner barn i Kina. Idag utgör kineser 20 procent av världens befolkning, medan vi bara har sju procent av marken, sade Jiang nyligen på en konferens om familjeplanering i Peking. - Även om det redan finns åtgärder för födelsekontroll i minoritetsområdena, så genomförs kommunistpartiets politik inte på ett tillfredsställande sätt. Därför måste vi nu skärpa vår politik, sade presidenten.
Och premiärminister Li Peng sade i ett tal i Folkkongressen i mars att "Vi måste förbättra systemet som kontrollerar att myndigeheter på alla nivåer görs ansvariga för att hålla sina födelsekontroll- kvoter".
Enligt tibetaner som flytt till Indien och Nepal så har de kinesiska myndigheterna infört ett viss årligt födelsetal för tibetaner. Unga par som vill ha barn måste därför delta i ett lotteri.
"Om paret har otur och deras namn inte dras, måste kvinnan ta abort även om hon skulle vara i sjätte eller sjunde månaden", står det i en rapport sammanställd av Tibets exilregering i Indien. Om paret "vinner" får de inte delta i något nytt lotteri förrän det har gått tre år. "Om ett par har haft tur i två dragningar, så får de aldrig mera delta".
Tibets exilregering i Indien har dokumenterat övergrepp utförda i samband med genomförandet av ettbarnspolitiken i det ockuperade bergslandet. I rapporten berättas om tvångssterilisering av 308 tibetanska kvinnor under 22 dagar i Takar, nära huvudstaden Lhasa, hösten 1996. En av kvinnorna, 27-åriga Nyima Dolma, dog efter steriliseringen.
"Nyima var frisk innan hon steriliserades. Trots det hävdar de kinesiska myndigheterna att orsaken till hennes död var sviktande hälsa", står det i rapporten.
Tjänstemän vid Kinas familjeplaneringsbyrå i Tibet säger officiellt att det bara är ett förslag, inte en order, att tibetaner inte får föda fler än tre barn.
Ettbarnspolitiken, så som den genomförs bland kineser som bor på landsbygden, är förenad med ett premieringsystem. "Duktiga" familjer får till exempel högkvalitativt utsäde och mera bidrag. Inga liknande system finns för minoriteterna.
Enligt flera mäniskorättsgrupper upplever minoriteterna istället ettbarnspolitiken som ren styrning av deras liv från myndigheternas sida. Exiltibetanerna varnar för att kvinnornas hälsa kan hotas av politiken. Den kan leda till att kvinnor inte vågar söka vård av rädsla att steriliseras mot sin vilja.
Enligt en folkräkning från 1995 utgör minoritetsgrupper omkring nio procent av Kinas befolkning om cirka 1,2 miljarder människor. Resten är han-kinerser.
Yojana Sharma IPS/ Hongkong 971120
