 |
|||||
|
|
||||
|
|
|||||
15 000 kubanskfödda personer, som idag lever i exil i USA, åker i år hem till Kuba för att fira jul och nyår.
Chefen för utrikesdepartementets avdelning för utlandskubaner, José Cabanas, uppger att antalet besökare julen 1997 "tydligt visar på de nya relationer som etablerats mellan nationen och emigranterna".
- Men samtliga 15 000 personer måste intyga att de inte besökt ön under de senaste tolv månaderna, säger han.
Den amerikanska handelsblockaden mot Kuba föreskriver att resenärer till Kuba måste passera via ett tredje land, oftast Mexiko och Bahamas, och endast får spendera 100 dollar per dag, motsvarande 770 kronor.
Trots detta ökar antalet människor som reser till Kuba två-tre gånger per år. De hälsar på släktingar där och lämnar ofta rejäla summor dollar kvar hos dem på ön.
Cabanas vill dock tona ner de pengasummor som exilkubanerna skickar hem. - Siffrorna är inte så höga som många medier uppger, säger han.
Källor utanför Kuba säger att cirka 800 miljoner dollar, eller 6,2 miljarder kronor, sändes till Kuba från exilkubaner under 1996, men ekonomer på Kuba uppger att det snarare rör sig om 500 miljoner dollar, eller 3,8 miljarder kronor.
- Kuba har inga restriktioner för hur mycket pengar människor får skänka till sina familjer och plockar heller inte ut någon skatt från dem, säger Cabanas.
Alla människor som föds på Kuba blir kubanska medborgare enligt lag. Det gör det enkelt för kubaner med amerikanskt medborgarskap att resa mellan de två länderna eftersom de har dubbelt medborgarskap.
- Människor här på Kuba tycker inte illa om exilkubanerna längre. Tiden då vi var intoleranta mot dem är förbi, säger Dagmara Fernandez, 39 år och civilingenjör. Han är på väg ut till Havannas flygplats för att ta emot sina många släktingar från USA, som ska fira jul på ön.
Kubas tidigare hårdföra linje gentemot exilkubaner drabbade familjerna väldigt hårt och många splittrades. Alla som valde att leva utomlands ansågs vara "en fiende" till kubanska staten.
Men utvandringen har också i hög grad påverkats av den politiska situationen i USA, där exilkubanska organisationer ofta ställde sig i öppen opposition till Fidel Castro.
Första mötet mellan Fidel Castros regim och en grupp exilkubaner skedde i december 1977, vilket blev en föregångare till den öppna dialog som startade 1978. En dialog som ledde till att kubanska utvandrare kunde resa tillbaka till Kuba för första gången.
Men processen stannade av på grund av den massflykt från Kuba som uppstod 1980 och den återupptogs inte förrän 1994, då kubanska regeringen höll den första "Nation och Emigration"-konferensen.
Ungefär två miljoner människor födda på Kuba lever idag utomlands. Över en miljon av dessa bor i USA.
Cabanas berättar att myndigheterna på ön försöker underlätta för de kubanska familjerna att återförenas. Bland annat kan de utfärda ett "migrationsdokument" som ger "emigranter full frihet att besöka sitt hemland". Antalet ansökningar till det dokumentet har fördubblats i år, men det totala antalet sådana tillstånd är fortfarande lågt.
Dalia Acosta IPS/ Havanna 971215
