 |
|||||
|
|
||||
|
|
|||||
Urgamla konsthantverk i Indien riskerar att dö ut. Delvis beror det på att hantverkarna inte lyckats anpassa sig och yrket till en ny tid, men det beror också på avsaknad av finansiellt stöd och krediter.
Dessutom råder det brist på nödvändiga naturmaterial på flera håll i landet samt att billiga, massproducerade artiklar konkurrerar ut de dyrare handgjorda varorna.
Eftersom olika slags hantverk ofta varit specialiteter från en särskild region eller enstaka by i Indien, så har följderna av tillbakagången blivit att hela byar blivit ödelagda. Befolkningen har övergett byn när hantverket dött ut.
Ett typiskt exempel är Abdul Khaders situation. Han är en rikskänd konstnär och klart bäst inom sitt område. Han tillverkar speciella mattor, som tillhör utrustningen hos alla nygifta par. Dessa mattor har en mjukhet och en stil som utvecklats genom en lång tradition.
Men den vilda vass, som används i mattorna är numera nästan utrotad. Bankerna vill heller inte ge honom lån så han kan köpa in det råmaterial han behöver.
I byn Bagba i Bihar finns ännu ett sådant exempel. Där bor nämligen den enda familj som tillverkar den speciella vävnaden ikat. Den komplicerade tekniken, särskilt den som utvecklats i delstaterna Orissa och Andhra Pradesh, är ytterst svårt att utföra.
Samma öde tycks landets många krukmakare gå till mötes. Dessa är nästan uteslutande kvinnor. De gamla traditionella lerkrukorna konkurreras ut av massproducerade, billiga plastkrukor. De kvinnliga hantverkarnas sista utväg är ofta att gå på gatan.
Sudhamahi Reghunathan IPS/ New Delhi 980105
